söndag 18 mars 2012

En barfotamil genom stan

Så var det söndag och dags för ett långpass. Egentligen var jag inte säker på om det skulle hålla så långt så jag var beredd på att köra så långt det gick.

Jag styrde kosan mot västra hamnen och höll ett aningen för snabbt tempo på 6:14min/km. Att köra helt barfota var en sista minuten grej. Vi hade varit på IKEA tidigare på dagen och på vägen hem började vädret spricka upp och temperaturen var riktigt behaglig.

Det blev funktions t-shirt med en långärmad funktionströja över plus korta tights. Härom dagen satt jag med nål och tråd och sydde en hållare till en vattenflaska. Jag planerar att göra ett eget bälte med dryckeshållare samt sandalfäste inför Sydkustloppet. Det tilltänkta bältet var inte klart så jag fick fästa flaskhållaren på min gamla trogna magficka.

[caption id="attachment_2291" align="aligncenter" width="300" caption="Test med hemmasnickrat vätskebälte"][/caption]

Detta bältet var på tok för smalt så det skumpade en del men funkade i övrigt riktigt bra!
Även detta pass blev det test med att tillföra energi, idag i form av Hammer Gel Banan - den godaste hittills ;)

Sträckan var inte helt bestämd utan jag körde en hyfsad kopia av Malmömilen, som ska ändra riktning i år. På så sätt visste jag ungefär hur långt jag behövde springa för att nå milen.

Rundan fortsatte och Stortorget passerades. Vidare förbi baksidan av triangeln ner mot Pildammsparken. Sist rundade jag av mot Rönneholmsparken och mötte upp fru + son på lekplatsen. Då stod Runkeeper på 10,49km vilket var milen med god marginal. (Runkeeper kan ibland "justera" sträckan i efterhand har jag märkt och det är sååå trist när man kommer precis under önskad sträcka :-P ).

Vid cirka sju kilometer började vänster knä gnälla lite. Jag gick ett par gånger för att se om det skulle försvinna men det höll i sig. Efter att ha stött på lite grusigare terräng vid Triangeln tonades knäontet bort. Vet inte om det var så att den grova makadamen övertrumfade smärtan i knäet men det "gick över". Nu ikväll känns det inte av så jag hoppas att det inte var nått dumt.

Fotsulorna kändes ganska tilltygade men som oftast numer tar de mindre stryk än vad de signalerar.

[caption id="attachment_2290" align="aligncenter" width="225" caption="Sulorna höll även denna gång."][/caption]

 

Väl hemma blev det återhämtning i form av banan och dadlar och en skön dusch.

[caption id="attachment_2292" align="aligncenter" width="225" caption="Pigg och glad"][/caption]

Som det känns nu känner jag mig i hyfsad form. Kondisen upplevs som bättre än i fjor. Igen raketfart men det är inte målet just nu. Att springa 21km om lite mer än en månad känns lite läskigt dock.