söndag 19 juni 2011

Malmömilen 2011

Först måste jag bara säga, wow vilket lopp! Inte nog med att fötterna höll, det blev nytt personbästa på milen!

Som jag skrev tidigare i veckan hade jag haft lite känningar i vänstra ankeln och även lite smärta. Efter att ha vilat hela veckan bestämde jag mig ändå för att springa.

[caption id="attachment_1622" align="alignright" width="179" caption="Dagens outfit"][/caption]

Jag och brorsan hade sällskap dit. Han har ganska nyligen börjat löpträna och Malmömilen skulle bli första loppet.
Enligt diverse prognoser var det risk för regn men det fick bli t-shirt och korta tights.
Eftersom jag inte var så sugen på att köa till väskinlämningen och det dessutom inte var många hundra meter hemifrån till startområdet blev det en barfotadag.

Jag passade på att att anta Marcus utmaning om ett foto i timmen, barfota :)

När vi var framme stötte jag på bloggkollegan Daniel (mina utmaningar) och växlade några ord och lycka till.
Även Daniel persade, så stort grattis!

Därefter skilldes jag och brorsan åt. Han ville stå lite längre fram i startfältet, runt 60 minutersstrecket.
Själv har jag ingen brådska så jag ställde mig längre bak. Man har ju flera kilometer att ta igen det på sedan.
Startskottet gick och folk började röra på sig. Det gick väldigt långsamt att komma fram till startlinjen men till slut kunde man börja jogga så lätt.
Tidtagningen är lite lökig måste jag säga. Man har både brutto och netto-tider. Först en tid från när starten går och sedan en från när man passerar startlinjen. Detta fick mig att klia mig i huvet då min tid på Runkeeper och den officiella tiden skillde 3 minuter, mer om det sen.

Banan var riktigt trevlig. Att springa i sin egen stad är alltid kul. Man får uppleva den på ett nytt kan man säga. Även "känna" av den på ett nytt sätt :)
Asfalten vid start var ofattbart sammetslen. Annars brukar gammal grå asfalt vara riktigt sliten men inte här! Mums!
Det var kul att springa genom centrala stan och sedan ut mot Bo-01. En sträcka där nere var ganska grusig, runt 5km så man fick dra ner lite på farten.

Nästan hela vägen från start hade jag sällskap med Marcus. Vi sprang och småpratade om bl.a. väglaget och om hur vi valt att lägga upp loppet. Marcus sprang också barfota, det andra i ordningen, helt barfota för hans del.

När vi kom ner till den grusiga biten nere vid havet skilldes vi åt då Marcus ville ge 100 meters sprinten en chans. (Vinnaren får en iPad).
Eftersom jag hade bestämt att ta det lugnt struntade jag i det och tuffade vidare.
Som vanligt fick man många kommentarer. Det blev även en del småpratande med andra medlöpare. Vissa var intresserade och andra "ajj ajj ajj, gör det inte ont!?" (tror jag uppfattade minst fem stycken av den sorten. )

Runt 6km började det bli tungt men det var bara att kämpa på (eller 'kriga' som jag läser i allt fler och fler bloggar ;) ). Energin var annars på top, kände inte av någon vägg eller liknande.
Det senaste jag laborerat med är att "svina" rejält (brorsans ordval) kvällen innan lopp vilket innebär att jag maxar mitt skräpmat intag. Godis, chips och delicatobollar sänktes i hög takt. Jag går inte så långt att jag dricker sockrig läsk men något åt det hållet. Det verkar funka!

Efter BO-01 och hundrastplatsen bar det av in i parken och mot målet.
Nu var det ännu tyngre. Sulorna var ganska ömma tack vare de grusiga partierna längs sträckan. Jag blev positivt överraskad när jag upptäckte att målet var närmre än vad jag tidigare uppskattat - nice.

Målet var beläget precis där starten var vilket innebar en fin upploppsträcka längs Carl-Gustavs väg. Lite tidigare var det två tjejer som passerat mig och låg runt 30 meter framför mig. Jag hade ju tänkt att inte ta ut mig och bara fokusera på att ta mig runt men något i mig fick mig att börja öka...
Jag passerade löpare efter löpare och de två tjejerna kom närmre och närmre. De sista 50 metrarna var nog de snabbaste jag någonsin sprungit! Jag visualiserad mig själv nästintill flyga fram över gatan. Den mjuka och släta asfalten hjälpte till att göra det till en behaglig upplevelse. Jag passerade tjejerna och därefter mållinjen. Helt slut.

Runkeepern visade 65min 54 sek. Nytt personbästa!! (Efter loppet stod det på racetimer.se att det var 68minuter, men detta var pga. brutto och netto tider.)
Den "riktiga" tiden blev 65 minuter och 6 sekunder - en förbättring med ca. 9minuter!

Efter loppet sprang jag på Anders från Fotkultur som delade ut flyers. Vi snackade lite om ett framtida event efter sommaren, stay tuned ;)

Efteråt tog jag mig hem till morsan för ett mål mat.

[caption id="attachment_1631" align="alignleft" width="179" caption="MUMS!"][/caption]

Ja, vad ska man säga. Efter att nästan ställt in loppet och dragits med en öm ankel är jag riktigt nöjd över min prestation. En förbättring med 9 minuter kommer jag nog inte göra inom den närmaste tiden direkt.

Allt som allt var det ett riktigt roligt lopp. Fin bana och ett trevligt arrangemang! Jag kommer med all säkerhet springa det igen. Hade det inte varit för de grusigaste partierna nere vid stranden hade jag nog graderat den som en 4/5 på barfotavänlighetsskalan.

 

Idag är det lite stelt. Ljumskarna är lite ömma men anklarna känns inte av alls vilket är skönt. Däremot känner jag lite "TOFP", eller top of foot pain vilket är vanligt när man överanstränger fötterna, speciellt i början av tillvänjningen av minimalistisk löpning (!?..jag skyller på sprinten i slutet..). Det blir till att vila kommande vecka!