lördag 4 september 2010

Nytt barfota längdrekord och ödmjukhetsträning




Puh, precis hemkommen efter min längsta barfotarunda hittills, fötterna isas och Bad Religion - American Jesus spelas i Spotify.

Hela 6.28km blev det. Jag fick för mig att jag sprungit strax över 6km innan men det närmaste jag hittar är 5.6 nånting. Kul!

Som vanligt när jag lyckas springa lite längre än vanligt flippar luren och runkeeper ur och reggar 0km... Det är iofs. som vanligt spännande att plotta fram sträckan på nätet och se kilometrarna öka klick efter klick!

Förra lördagen var det Trelleborgsloppet(5km) och på Söndagen var jag så rastlös att jag var tvungen att springa en liten 2km runda. Då rundan var relativt snabb och i foppor tror jag att jag tog översteg vilket ledde till att jag började känna av benhinnorna. Även vänstra fotleden har ömmat (om än väldigt lätt) nästan hela veckan. Med detta i åtanke tog jag löpvila fram till idag.

Jag märker att jag lyckas samla på mig en hel del mer energi om jag tar ett par dagar vila istället för endast en dag mellan passen...

Jag har som nämnts tidigare haft en hel del att göra i min vardag och inte orkat blogga så mycket.. Till exempel har jag sedan ett tag sedan börjat lite med kettlebells.

[caption id="attachment_668" align="aligncenter" width="300" caption="kettlebells 8kg & 12kg"][/caption]

Jag började med en 8kg som jag svingar och har mig med och i förra veckan ringde brorsan och berättade att han hittat en 12kg på biltema (eller om det var rusta..) för 300 spänn - billigt! . I förrgår var där även extrapris på en pulsklocka från OBH Nordica, 220 pix. Inte för att jag egentligen bryr mig men eftersom det var ganska billigt tänkte jag att det kunde vara kul..

[caption id="attachment_669" align="aligncenter" width="300" caption="is i strumpan samt nya pulsklockan med bröstband"][/caption]

Ok, åter till dagens pass.

Jag började i lugnt tempo och precis innan låg pulsen på 70slag/min (gått ner för trapporna och ut på gatan).
Eftersom fotlederna varit lite skumma och benhinnorna känts av var det egentligen inte särskild sträcka planerad utan mest "kolla läget"... Efter ett par hundra meter kändes det fortfarande bra i benen och det var lätt att springa.

Det flöt verkligen på bra idag och det var mest när jag närmade mig hemmet jag kände mig lite sliten.

I ett kvarter närmre stranden kom där en snubbe på cykel upp jämsides och frågade ut mig..

Han: "varför späker du dig på det där sättet?".

Jag : (lite instinktivt) "vad menar du?" (mycket väl medveten om vad han menade...)

Han: "Ja, du springer ju barfota?"

Jag: "Aha, ja, jag tycker det är rätt skönt. Fötterna vänjer sig och sulorna blir starkare så det är ingen fara!"

Han: "jaha..." (med lite besserwisserattityd)

Jag: "Sök på 'barefoot running' på nätet så kan du läsa mer!" (medans han ökade farten)

Han:  "ha, jävla påhitt.." (minns inte i exakta ordalag vad han sa men något sådant och lite fnysande och nonchalant )

Jag: "eh jaha, ok, tack för den..! Ha en bra dag!"

Han sa inget mer (vad jag kunde höra) och försvann ner i en angränsande gata.
Han kändes verkligen vresig och störde sig nog i allmänhet på allt och alla men det rann snabbt och lätt av mig.
Om jag märkt någon förändring av att ha börjat motionera, är det att mitt humör blivit märkbart bättre. Min sambo kan även intyga det ;)
Hade lätt kunnat hävt ur mig något obscent tillbaka bara för reta upp men jag mådde helt för bra för att ens orka bry mig.

Rundan i övrigt var så nära en "runners high" man kan komma antar jag. Allt kändes lätt och det var riktigt kul att springa. Strax över 46minuter tog det att springa sträckan. Inte snabbt men definitivt den bästa rundan jag upplevt!

Nästa tävling är Skanörsmilen som går av stapeln den 18 september. Planen är att köra barfota men jag är lite skrämd av sträckan.. 10km, en mil.. helt sjuuukt långt... Läste på hjärnfysiks blogg om att det mesta "sitter i pannbenet" så jag ska försöka att verkligen fokusera på att klara det. I huvudet visualisera och sätta upp delmål av sträckan (inte för att jag har någon aning om vare sig kvaliteten på underlaget eller hur långt det är mellan de olika delarna av loppet.) men ändå. Det känns faktiskt lättare när man tänker "bara till nästa korsning...bara till nästa gatljus..osv.."

Usch det blev ett långt och något osammanhängande inlägg idag men det får la gå..

jo, förresten, pulsen låg efter några kilometer runt 166 slag/minut och gick sedan upp för att ligga stabilt på 174-177 resten av turen, inte för att jag vet eller orkar ta reda på vad det innebär. Vad tror du? Hur ska jag tolka värdena?

Over&out!